nu kommer det.
ett litet inlägg tillägnat mina tankar.
Såhär, jag undrar vad det var som hände? Så.. nu är jag klar....
Nä, men jag sitter här och tänker och jag undrar var det kom till att bli såhär. Jag valde att bo i Tysberga för mina närmsta och mest älskade bodde här och här i närheten. Nu har jag på något konstigt sätt förlorat två stycken, som ändå bor här. Helt plötsligt. Är det stoltheten som gör att jag inte hör av mig eller är det nyfikenheten på att se hur lång tid det tar för den andra sidan att höra av sig? Men eftersom det tagit så sjukt lång tid antar jag att det är något jag gjort och jag anser att våran vänskap var mer värd än såhär så jag ska höra av mig och se vad fan som gick snett och höra rakt ut vad jag gjort för fel, det är min plan. Jag antar att om ni läser detta så sitter ni och antingen är arga och tycker att jag fittar mig(men i så fall var ni redan arga sen innan och då gör detta ingen skillnad) eller så blir ni arga och sitter i flera timmar och snackar skit om mig och har i argument att telefonen går åt två håll eller så tänker ni, aa danni har rätt amen, och ringer eller messar eller facebookar. För sist jag sågs med i alla fall den ena parten så var det helt lugnt, jag kan inte minnas mig själv säga något opassande och jag vet inte men tror minsann att ett löfte om ett samtal kom upp men det inträffa aldrig sen. Men såhär.. nu ska jag höra av mig. Får jag inget svar skiter jag helt i det för då finns det inget mer jag kan göra.
Synd i alla fall om detta skulle va it.
Förresten, snart kommer sommaren. Då ska jag sitta på balkongen och dricka kaffe.
Sen ska jag hem till mamma och sitta utanför henne och dricka kaffe i ljuset och vin i mörkret. Då kan vi börja grilla igen. MUSIGT!
Bye
Såhär, jag undrar vad det var som hände? Så.. nu är jag klar....
Nä, men jag sitter här och tänker och jag undrar var det kom till att bli såhär. Jag valde att bo i Tysberga för mina närmsta och mest älskade bodde här och här i närheten. Nu har jag på något konstigt sätt förlorat två stycken, som ändå bor här. Helt plötsligt. Är det stoltheten som gör att jag inte hör av mig eller är det nyfikenheten på att se hur lång tid det tar för den andra sidan att höra av sig? Men eftersom det tagit så sjukt lång tid antar jag att det är något jag gjort och jag anser att våran vänskap var mer värd än såhär så jag ska höra av mig och se vad fan som gick snett och höra rakt ut vad jag gjort för fel, det är min plan. Jag antar att om ni läser detta så sitter ni och antingen är arga och tycker att jag fittar mig(men i så fall var ni redan arga sen innan och då gör detta ingen skillnad) eller så blir ni arga och sitter i flera timmar och snackar skit om mig och har i argument att telefonen går åt två håll eller så tänker ni, aa danni har rätt amen, och ringer eller messar eller facebookar. För sist jag sågs med i alla fall den ena parten så var det helt lugnt, jag kan inte minnas mig själv säga något opassande och jag vet inte men tror minsann att ett löfte om ett samtal kom upp men det inträffa aldrig sen. Men såhär.. nu ska jag höra av mig. Får jag inget svar skiter jag helt i det för då finns det inget mer jag kan göra.
Synd i alla fall om detta skulle va it.
Förresten, snart kommer sommaren. Då ska jag sitta på balkongen och dricka kaffe.
Sen ska jag hem till mamma och sitta utanför henne och dricka kaffe i ljuset och vin i mörkret. Då kan vi börja grilla igen. MUSIGT!
Bye
Kommentarer
Trackback