Den stora Kattjakten.
nu har dramatörerna kickat igång och är i fullrulle. Träningen idag blev lite edgy. vet inte vad det var med alla men det verka som om detta år kan bli lite mer tjafs än förra året. Men det blir en fet show ändå. tränade på dansen idag, eller ja, jag lärde mig den idag. Det dom andra lärt sig. Det blir lugnt, jag kommer ikapp bara jag lär mig ordningen på skiten.
Kom hem idag efter träningen och Alice följde med, vi spela familje geni o drack cola.
När alice gick satte jag mig vid datorn och fem minuter efter skulle jag gå på toa och ser att ytterdörren är öppen och då inser jag direkt att satans ondska till kattusling har stuckit ut. Och innan denna historia fortsätter ska jag då tillägga att så fort jag är borta en länge tid, alltså en hel lång dag eller kanske ett dygn hittar BuseBo på något ondt. Sist jag kom hem var detta hans hyss:
Men åter till idag, jag gick ut och såg att dörren var öppen och stänger den fort som fan och ut i trapphuset för att hämta aset. Går uppåt o ropar hans namn och hör ett mycket mjuk o pipigt mjao, då insåg jag att Bonnie Taylor också dragit och tänker för mig själv att den där fan får jag aldrig tag i. Går ner och ser dom sitta där tillsammans på första våningen. Jag går sakta mot Bonnie Taylor och bara mjukt gör snuttljud, sen böjer jag mig ner ever so tenderly och bara tar henne, inga problem. Hon kröp ihop i min famn och jag släpper henne i lägenheten och går vidare efter den andra. När jag kommer ner har han dragit vidare över till det andra trapphuset via gången till tvättstugan och jag går mot honom och gullar. Han sticker och en jakt på 2 minuter startar. Tillslut fick jag tag på uslingen och går in med honom i lägenheten. Då är "mamma" sur på de små. Nu ligger han här o myser efter att ha skämts ett tag. Fan vad man ska utstå. Faktum är detta att alice stängde dörren men det klicka inte helt så bosse lista ut att om han puttar på dörren åker den upp. Han är ju inte dum, det måste jag ju ge honom.
Jag har haft en sån bitterljuv dröm så det är inte klokt, känslan jag hade i drömmen finns fan kvar i min kropp fortfarande. Jag drömde att jag och Robert Downey Jr var ihop och vi älskade verkligen varandra och detta är ju en mycket förkortad version men hur som helst så hade vi ett mycket fint hus och barn ihop. Sen helt plötligt hade han gjort något fel och jag skulle egentligen vara arg på honom men jag var inte det men jag kunde inte komma fram till honom, han var inne i en restaurang eller något och jag kom inte in. Jag hörde allt han sa men jag kunde inte säga något. Sen sa han att han skulle lämna mig och åka till kriget istället, det var för mitt eget bästa. Men jag ville inte, så jag jaga honom och sen såg jag hur han blev riktigt skadad och han grät och jag hann fram och trösta honom innan han skulle dö och sen fick jag ett sms i drömmen och vaknade i verkligheten av att det var ett sms på min mobil. Jag var så arg och ledsen och jag tänkte för mig själv att personen som messat till mig ska fan få, om det inte var livsviktigt så jävlar, visade sig att det var foban och det var inte viktigt. När jag sedan somna om drömde jag inte vidare. Fan vad jag mår dåligt. Det enda jag kan tänka på nu är han. Hur sjuk är jag inte om jag känner sånna saker för en kändis. Jag kommer aldrig bli kär i någon som jag var i Robert Downey Jr i den drömmen asså. Fuck!
Tänker ta tillfället i akt och gratulera min kusin Johanna Ungermann till körkortet hon fick idag! Grattis på dig lilla gumman! :) <3
Lina, hör av dig!
Bye
Kom hem idag efter träningen och Alice följde med, vi spela familje geni o drack cola.
När alice gick satte jag mig vid datorn och fem minuter efter skulle jag gå på toa och ser att ytterdörren är öppen och då inser jag direkt att satans ondska till kattusling har stuckit ut. Och innan denna historia fortsätter ska jag då tillägga att så fort jag är borta en länge tid, alltså en hel lång dag eller kanske ett dygn hittar BuseBo på något ondt. Sist jag kom hem var detta hans hyss:
Men åter till idag, jag gick ut och såg att dörren var öppen och stänger den fort som fan och ut i trapphuset för att hämta aset. Går uppåt o ropar hans namn och hör ett mycket mjuk o pipigt mjao, då insåg jag att Bonnie Taylor också dragit och tänker för mig själv att den där fan får jag aldrig tag i. Går ner och ser dom sitta där tillsammans på första våningen. Jag går sakta mot Bonnie Taylor och bara mjukt gör snuttljud, sen böjer jag mig ner ever so tenderly och bara tar henne, inga problem. Hon kröp ihop i min famn och jag släpper henne i lägenheten och går vidare efter den andra. När jag kommer ner har han dragit vidare över till det andra trapphuset via gången till tvättstugan och jag går mot honom och gullar. Han sticker och en jakt på 2 minuter startar. Tillslut fick jag tag på uslingen och går in med honom i lägenheten. Då är "mamma" sur på de små. Nu ligger han här o myser efter att ha skämts ett tag. Fan vad man ska utstå. Faktum är detta att alice stängde dörren men det klicka inte helt så bosse lista ut att om han puttar på dörren åker den upp. Han är ju inte dum, det måste jag ju ge honom.
Jag har haft en sån bitterljuv dröm så det är inte klokt, känslan jag hade i drömmen finns fan kvar i min kropp fortfarande. Jag drömde att jag och Robert Downey Jr var ihop och vi älskade verkligen varandra och detta är ju en mycket förkortad version men hur som helst så hade vi ett mycket fint hus och barn ihop. Sen helt plötligt hade han gjort något fel och jag skulle egentligen vara arg på honom men jag var inte det men jag kunde inte komma fram till honom, han var inne i en restaurang eller något och jag kom inte in. Jag hörde allt han sa men jag kunde inte säga något. Sen sa han att han skulle lämna mig och åka till kriget istället, det var för mitt eget bästa. Men jag ville inte, så jag jaga honom och sen såg jag hur han blev riktigt skadad och han grät och jag hann fram och trösta honom innan han skulle dö och sen fick jag ett sms i drömmen och vaknade i verkligheten av att det var ett sms på min mobil. Jag var så arg och ledsen och jag tänkte för mig själv att personen som messat till mig ska fan få, om det inte var livsviktigt så jävlar, visade sig att det var foban och det var inte viktigt. När jag sedan somna om drömde jag inte vidare. Fan vad jag mår dåligt. Det enda jag kan tänka på nu är han. Hur sjuk är jag inte om jag känner sånna saker för en kändis. Jag kommer aldrig bli kär i någon som jag var i Robert Downey Jr i den drömmen asså. Fuck!
Tänker ta tillfället i akt och gratulera min kusin Johanna Ungermann till körkortet hon fick idag! Grattis på dig lilla gumman! :) <3
Lina, hör av dig!
Bye
Kommentarer
Trackback