Premiär.

Nu på lördag är det premiären av "gudars skymning". Jag ser fram emot det mycket men är samtidigt nervös som fan. Ibland känner jag att det är lugnt men när jag sitter såhär ensam i tystnaden inser jag hur verkligt det är. Det är inget att vara dramatisk över men va fan. Jag ska sjunga en rätt svår låt och det kan inte bli fel och jag känner mig inte speciellt säker heller, eller jo lite men vadå egentligen, bära eller brista. Hoppas på att det ska bära men äh...

Letade efter en rolig sak som jag och maria kom på när vi var som tajtast. men jag kan inte hitta den, eller jag vet inte om jag gjorde ett inlägg med den men det var ju så jävla kul och maria kom på det för några dar sen och sen dess kan jag inte sluta irritera mig på att det inte finns någonstans och att jag inte kan komma på alla grejjerna. Fan!

Jag sitter just nu i min ensamhet och lyssnar på "All by myself" med Celine Dion, det låter rätt tragiskt, och jag kan säga att det känns lika tragisk som det låter men vad ska jag göra. Jag har ju lille man som håller mig sällskap men va är det för sällskap, han bara sover.

Film:  I love you, man
Låt: Chances are - Robert Downey Jr och Vonda Shepard
Vän: Alice
Sysselsättning: Spela Mario Kart på Nintendo 64 med Alice
Vad händer just nu: Sitter och smider onda planer om en snar framtid
Serie: Glee och How i met your mother



Jag har kollat igenom gamla gamla inlägg från bloggen och insett hur sjukt mycket jag och maria glidit ifrån varandra, samma sak med Lina. Vi var liksom en trio förut och nu känns allt så jävla förändrat. Jag vill att det ska vara precis som förut när vi satt hos mamma under fläkten och drack kaffe och rökte ihjäl oss och snacka skit hela tiden. Varje jävla dag, varje varje varje. Nu ses vi aldrig mer som förr och när vi gör det så är det annorlunda ändå mellan oss, inte samma glada stämning eller samma nått. Dessutom har våra liv ändrats så mycket att det inte finns något gemensamt mellan oss längre och personligheterna också. Våra liv som de tre vännerna antar jag är över för alltid och kommer endast vara blott ett minne. :(

Nog med känslor och drama och över till....

Dannis frågehörna! bambambam

Danni, varför är du så perfekt och inte jag?
Jo kära frågare. Såhär är det.
Alla vi människor är "vinnare" som hann från pappas till mammas snabbast. Men vissa få utvalda var faktiskt vinnare ty de människorma var dom som hann på riktigt. Vetenskap visar att nästan alla människor kom egentligen tvåa för de som egentligen kom etta blev diskade för fusk och utslängda av bakterier i mammas..
med denna bakrund råder inget tvivel om vad svaret är.
Jo, jag är en av dessa få utvalda som faktiskt kom etta på riktigt. Vilket betyder att du kära frågare, var en tvåa och inte en etta!
Tack för mig och hoppas att detta gjorde dig klokare!

Saknar mina tjejer från klassen också! Where are you my lovers! <3

Worship me så ses vi nästa inlägg!

Bye

Kommentarer
Postat av: stina

vill bara önska lycka till på premiären=)

2010-02-06 @ 17:34:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback