Ja, vad händer nu då?

Jag har inte skrivit på mkt länge, jag hade glömt att jag ens hade en blogg, men nu är det aktuellt igen.
Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, ändå ingen som läser men ja. Skolan går bra. Kärlen är passiv och vänskap, ja vänskap är tröttsamt. Allt ansvar och så. Jag vet att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, men om det inte funkar då? om man ger allt o ändå inet får nått tillbaka? värdekasst! hur det n blir kommer man inte ifrån det. men det vore skönt att hitta ngn som är lite mer ödmjuk i alla fall. aja, nog klagat och mer uppåtpuffar, jag måste säga at det finns männsikor, vänner, som faktiskt lyssnar, som förstår eller i alla fall försöker. och jag vill ge en speciellt tack till Erika Lahti <3 Var hemma hos henne och jag fick verkligen respons. Det var så skönt. jag sa saer till henne som ingen annan vet, och det kom helt naturligt. Tack Gumman! verkligen.
På lovet så kändes det som om jag inte saknade vissa, så på så sätt är det jobbigt att komma till skolan, men sen finns det dom man saknat ihjäl sig på, ett exempel på dom personerna är Nathalie. Hon har varit i dalarna och jag har bott i hennes lägenhet, jag vet inte. Känns som om jag o Nattis klicka direkt. Vi är inte lika men ändå lika, känns som om vi kanske går varann lite på nerverna ibland, kanske för vi är lika. jag vet inte om jag går henne på nerverna men troligtvis, jag är en svår människa och alla mina nära vänner ska ha guld för att dom står ut med mig! men nog om skit återigen.

veckans låt - Then you look at me
Veckans film - 27 dresses
veckans vän - Maria

Avbryt inte, är INTE på humör

Sen har jag läst mitt horoskop. det är hemskt.. är det verkligen jag det där, tack liksom. det står bara massa skit att jag är hänsynslös och att jag är elak. inget positivt. att mina kyssar är fyllda med hat och vrede. jag skulle passa bra som psykolog förresten, varför? jo för att jag njuter av andras blottade känslor. japp, det är sant. jag vill bara veta varför alla andra mår dåligt. och sen kan jag inte visa känslor och det är få som egentligen känner mig. jo jag tackar! nej, visst att lite är sant men allvarligt.. :S

Ny filosofisk tanke,
varför ska man bry sig? Alla är så himla känsliga. o det är klart, men allvar. många blir lessna över saker som inte är värda. och många blir upprörda och arga över inget. så ter igen: varför bry sig? kan man inte försöka att slå ifrån sig lite känslighet? är det så svårt?? det måste vara tröttsamt att behöva bry sig så mycket! visst jag har mycket lätt att bli hysteriskt arg. men jag bryr mig inte så mkt om annat trams som att det är jordens undergång. Jag lyssnade gärna men nu känns det som om allt gått för långt! så kontentan. 
BRY ER INTE SÅ MYCKET! 

// D

Kommentarer
Postat av: Eriiika

tack gumman

2008-04-27 @ 20:57:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback